Ordlista

En variant av kimono med långa ärmar. Traditionellt bärs furisode endast av unga, ogifta kvinnor och är den mest formella typen av kimono. Numera är användandet mindre strikt och mer relaterat till bärarens ålder än status som gift eller ogift.

Informellt tygstycke som används för presentinslagning och transport av mindre saker. Formen är oftast kvadratisk och de vanligaste storlekarna är 45 x 45 cm och 70 x 70 cm. Traditionellt sett av bomull men numera finns furoshiki av polyester och andra konstmaterial.

Kortare jacka som traditionellt sett bärs utanpå kimonon. Passar mycket bra som ett tunnare ytterplagg för både vardag och fest i kombination med en vanlig outfit.

#haori

Avslappnat och mycket informellt sommar- eller pyjamasplagg bestående av en haori-liknande jacka med ett par matchande byxor, oftast knälånga, av bomull eller hampa. Traditionellt sett ett mansplagg men under senare år har dammodeller blivit populära. Jinbei kan användas som ett alternativ till yukata under varma dagar men det är inte en outfit som används utanför hemmet med undantag för det absoluta närområdet.

Underplagg till kimonon. I formella sammanhang är det alltid vitt men till vardags så spelar färg och dekoration mindre roll. En juban skyddar ytterplagget och ger framförallt kragen mer stadga. Storleken är något mindre än kimonon så att inte jubanens ärmar sticker fram.

Textil som vävts med fibrer som färgats specifikt för att skapa mönster och bilder i tyget. Tillvägagångssättet är tekniskt komplex då både varp och väv (eller en av dem) färgats genom blockering innan själva vävningen. Karaktäristiskt för kasuri är det något penseldragsliknande effekten. Ej att blandas ihop med meisen som är en textilkvalitet och inte en färgningsteknik, men som ofta färgats med kasuri-teknik.

Betyder bokstavligen ”något att ha på sig” och är den japanska nationaldräkten. Kombineras med en obi (tygbälte) men för vardagsbruk fungerar den mindre formella varianten heko-obi (mjuk-obi) alldeles utmärkt.

Sidentyg med ojämn textur och tydlig slub vävd av kortfibriga silkesrester (noil). Ofta färgad med kasuri-teknik.

Emblem som används för dekoration, identifiering eller släkttillhörighet (kamon). På en kimono eller haori är de normalt sett placerade centralt på oket (strax under nacklinningen), på ärmarna och på bröstet. Ursprungligen en markör endast för de styrande klasserna men med tiden blev användandet mer spritt. Affärsverksamheter och hantverkarskrån började använda dem och bland folket spreds favoritmotiven, med undantag för kejsarfamiljernas kamon som inte fick användas fritt.

Textil från Nishijin-distriktet i Kyoto med anor som sträcker sig mer än 1200 år bakåt i tiden. Nishijin är känt för sin mycket höga kvalitet och hantverksskicklighet. De tätt vävda och ofta intrikat dekorerade tygerna används till obi och kimono av högsta klass.

Det traditionella bältet som omsveper kimonon. En obi för damer kan vara över fyra meter lång och ungefär trettio centimeter bred medan herrmodellerna är betydligt kortare och smalare. Materialet är oftast siden men vi har obi av hampa och bomull i samlingen också. En traditionell obi handvävs på speciella vävstolar och kan kosta mer än själva kimonon.

Färgningsteknik där tyget viks, veckas, snörs, sys ihop eller blockeras på annat sätt för att skapa mönster. Processen liknar batikfärgning men shibori är mer komplex, blockeringarna mindre och tyget färgas ofta mer än en gång.

Längd av handvävt tyg till traditionell japansk klädsel och hemtextil. Tygets bredd är cirka 40 centimeter, ett behändigt mått för handvävning utan skottspole. Tan är den längd som går åt till en kimono och mono betyder i detta fall ungefär ”stycke” (sak).

Färgad eller tryckt handduk av tunt bomullstyg, cirka 90 x 35 cm i storlek. Populära som souvenirer, dekoration eller praktiskt använd i form av svettband eller torkhandduk. Tengui har vanligtvis intakta stadkanter med ofållade kortsidor så att tyget tillåts fransa sig (naturligt slitage och fransning ses gärna som en del av textilens naturliga livscykel).

Den näst högsta klassen av kimono där mönstret inte överlappar tygskarvarna som på en Houmongi (den högsta klassen).

Traditionell sidenväv med ojämn struktur (slub) tack vare sin korta fiberlängd. Ursprungligen tillverkades tsumugi med silkestråd av enklare kvalitet från vilda, kläckta, kokonger eller från hemodling. Till skillnad från slät siden (långfibrig) var kvaliteten tillåten även för de arbetande klasserna. Idag är tygerna och plaggen eftertraktade tack vare sin speciella lyster, den taktila texturen och det mjuka fall som tsumugi får med användning.

Betyder ”badrock” och är ett avslappanat plagg av ofodrad bomull för både kvinnor och män. Lika perfekt på stranden som hemmavid under varma dagar. Ursprungligen var en yukata vit med mönster av indigo men numera finns de med alla upptänkliga färger och mönster, inte minst de som tillverkas för olika festivaler. Ett mycket bra instegsplagg till den japanska skatten av traditionell klädsel.

konnichiwa@kimonobonanza.se